Kroppsuppfattning

Kroppsuppfattning

Kroppsuppfattning är ett begrepp som har definierats som de medvetna och omedvetna attityder vi har till vår kropp. Bob Price (1995) definierar begreppet kroppsuppfattning som ”the picture of our own body which we form in our mind, that is to say, the way in which the body appears to ourselves”.Denna definition framhäver en total bild och en personlig erfarenhet av kroppen som kan tolkas som både en inre och yttre föreställning av kroppens upplevda framtoning.

Den normala kroppsuppfattningen beskrivs av Price med tre komponenter: kroppens ideal som är en mental bild av hur kroppen borde se ut, kännas och bete sig, koppens realitet alltså hur kroppen verkligen är och presentationen av kroppen detta betyder hur kroppen anpassas och presenteras för andra personer. Dessa tre komponenter representerar en normal kroppsuppfattning och balanseras av individens sociala stöd och de copingstrategier som en person använder.

Kroppsuppfattningen påverkas också av kulturella och personliga normer och mode, hjälpmedel såsom rullstol, rullator eller stomibandage är också av stor betydelse. Eftersom det är genom kroppen människan har tillgång till världen är det lätt att förstå att alla förändringar av kroppen får konsekvenser.

Att kroppen uppfattas olika mellan könen har olika studier visat.Män är mer nöjda med sina kroppar och bedömer sig själva som normalviktiga oavsett om de är överviktiga. Kvinnorna däremot bedömer sig efter sin viktstatus och hade en större diskrepans mellan sin egen kropp och den ideala kroppen.

En förändrad kropp

Eftersom det är genom kroppen människan har tillgång till världen är det lätt att förstå att alla förändringar av kroppen får konsekvenser. När kroppen inte fungerar på ett önskat sätt påverkas hela livssituationen.Självkänslan påverkas också av kroppslig ohälsa. Det finns många hot mot en persons kroppsuppfattning, alla är inte synliga, det kan vara en förlust av inre organ eller transplanterade organ. En olycka, förändrad kroppsfunktion eller en sjukdom kan också innebära en förändrad kroppsuppfattning.

En frisk, stark och fungerande kropp upplevs som välbefinnande, vilket vi ofta tar för självklart när allt fungerar som förväntat. Sjukdom och smärta har ofta det gemensamt att man blir medveten om kroppen som normalt tas för given. Förlusten av den familjära kroppen innebär inte bara att man ser annorlunda ut, man känner sig också annorlunda. Kroppen har dock inneboende krafter att klara det oväntade. Då kroppen utsätts för prövningar vid obehagliga situationer, kroppsliga besvär eller vid fysiska aktiviteter och då känslan av vilja och förmåga till handling överensstämmer med känslan av välbefinnande blir kroppen påtaglig. Sjukdom gör att människan känner sig ofri och fångad i sin egen kropp och den sjuka kroppen tvingar människan att underordna sig.

Att bli stomiopererad

Patienter som genomgått en stomioperation får en förändrad kropp jämfört med tidigare och individens attityd till denna förändring har betydelse för livskvalitén. Nödvändigheten av en stomi innebär för många människor bilden av fecal inkontinens och förlust av kontroll. En del patienter blir chockade när de informeras om att de skall få stomi och kan visa reaktioner som motvilja och avsky. Stomioperationen innebär en stor förändring med fysiska skador, missprydnad, förlust av en kroppsfunktion och förändringar i den personliga hygienen. Buken är inte längre slät och fin utan där finns brister, såsom ärr och stomibandage som upptar en del av buken.

Efter en stomioperation är anpassningen till det normala livet en fortlöpande process där många faktorer påverkar patienten och dennes familj. Vissa patienter blir chockade och reagerar med avsky när de får besked om att de skall få en stomi. Man är osäker på vad det innebär att leva med stomi och den upplevs som otäck. Osäkerhet, hjälplöshet, rädsla för läckage under bandaget och att det skall lukta illa är känslor som kan förekomma efter en stomioperation.Många känner också oro över hur arbetslivet, det sociala livet och fritidsaktiviteterna skall påverkas.

För att hjälpa patienten att anpassa sig till den nya livssituationen är det viktigt att stomiterapeuten och övrig vårdpersonal är lyhörda och ger tid och utrymme för de känslor och reaktioner som kan uppstå. Att ge en realistisk bild av hur kroppens förändring kan komma att påverka framtiden kan också minska olustkänslan. Det är viktigt att se patienten i sitt sammanhang tillsammans med familjen och vännerna eftersom närstående också kan reagera med rädsla eller obehag inför det okända som en stomioperation innebär.

Litteraturförslag

Lindwall L. Kroppen som bärare av hälsa och lidande.Åbo: Åbos Akademis förlag; 2004.

Madjar I. The body in nursing. South Melbourne: Pearson Professional Pty Ltd; 1997.

Persson E, Hellström AL. Experiences of Swedish men and women 6 to 12 weeks after ostomy surgery. Journal of Wound Ostomy Continence Nursing 2002;29(2):103-8.

Persson E. A "new life" with a stoma and quality of care among patients and their partners: Göteborg University; 2004.

Persson E, Severinsson E, Hellström AL. Spouses´ perceptions of and reactions to living with a partner who has undergone surgery for rectal cancer resulting in a stoma. Cancer Nursing 2004;27(1):85-90.

Pieper B, Mikols C. Predischarge and postdischarge concerns of persons with an ostomy.J Wound Ostomy Continence Nurs 1996;23(2):105-9.

Senast uppdaterad av Eva Persson, Stomiterapeut, Kolorektalenheten, Sahlgrenska Universtetssjukhuset/Östra, 2006-09-30